måndag 8 augusti 2011

Förlossningen

Tänkte berättaom min förlossning. Alla vet ju hur min föra förlossning var och dom säger att jag inte genomgått en förlossning. Den var väldigt snabb men förstås intensiv som FAN.. Denna förlossning var bättre och jag hann med så att säga.

Allt började egentligen på måndagen. Jag hade mycket sammandragningar men det är ju helt normalt så tänkte ju inte mer på det. Det fortsatte under tisdag dagen och dom vart starkare men inget som jag brydde mig om utan jag fortsatte som vanligt. Hade besök av Emelie en sväng så var även Ange med barn här och lekte ett tag. När klockan börja närma sig 18 tiden så började jag få ont. Förvärkar var allt jag hade i huvet. Helt normalt det kan man ju ha länge innan. Kan ju då säga att jag var helt inställd på att gå 2 veckor över tiden.

Ju mer klockan blev desto mer kändes värkarna men jaa envis som jag är så vägrade jag att kanske inse att det inte var förvärkar utan förlossningsvärkar. Pratade med syrran på msn och bestämde med henne att Leo skulel få sova hemma hos henne då jag tänkte att jag inte skulle få så mycket sömn under natten och inte skulle inte orka ta hand om Leo ordentligt på morgonen. Bestämde att jag skulle hämta honom efter att jag varit hos barnmorksan dan efter. Hon förstod nog mer än jag att jag nog inte skulle till barnmorskan utan att jag snart skulle föda barn.

Jag visste innerst inne vad det var som höll på att hända men jag vägrade att inse det för jag kände själv att jag verkligen inte var redo. Bara några dagar till. Åkte runt 22 och lämnade Leo och när vi kom hem igen vid 23 så ringde jag upp till förlossningen för att jag ville veta hur jag skulle märka skillnaden på förvärkar ch förlossningsvärkar. Då jag inte hade nån annan symptom så sa hon att jag skulle ta en värktablett och avvakta ett tag till och se vad som hände. Jag hade redan tagit en värktalblett så jag gick och borsta tänderna sen gick jag och la mig.

Martin hade "tjatat" på mig hela kvällen om att jag inte hade förvärkar utan att det var på gång. Men jaa inte lyssnade jag på honom. Värkarna blev värre när jag hade lagt mig men inte så att dm gjorde jätte ont. Vid 00.30 så var jag tvungen att gå på toa och såg då att jag blödde och så kändes det som om det sippra ut lite vätska. Jag ringde då igen upp till förlossningen ooch hon sa att jag fick komma upp på en undersökning. 

Packade det sista, ringde Martins bror som skulle komma och hämta Pixi och sen satte vi oss i bilen och åkte. Vi ställde oss på den stora parkeringen och gick därifrån. Det tog lite tid men jaa jag hade inte bråttom. Kom in på rummet vid 01.00 där satte hon på en CTG och där skulle vi ligga i 20-30 min för att se hur värkarna kom. Efter 30 min kom det in en barnmorska som skulle göra en undersökning. Vattnet hade inte gått men jag var däremot öppen 7-8 cm. Hon kunde töja upp till 10 cm men han låg fortfarande för högt upp. 

Hon fråga om jag ville ha nån bedövning men jag tyckte inte att värkarna var så jobbiga så jag tänkte att jag skulle avvakta lite. Just det. Det blev bara värre och värre och till slut visste jag knappt vart jag skulle ta vägen och jag ville bara trycka på. Jag var då öppen 9 cm och jag kunde inte hålla emot utan jag "råka" trycka på och POFF sa det så gick vattnet. Tino var påväg ut men det gick lite för fort så dom fick hålla tillbaka lite. 

Till slut så bara tröck jag och dom fick säga till mig att sluta för jag hade visst ingen värk. Jag kände bara att det gjorde ont och kände inte om det var en värk som gjorde ont eller om det var för att huvet var halvvägs ute. I nästa eller näst nästa värk kom han ut och klockan var då 02.32. Han skrek inte som han skulle och han var blå i huvet så dom fick ta honom till en barnläkare som fick titta på honom. Det var ingen fara utan det var att han hade fastnat med halva huvet ute mellan två värkar. 

Blåmesen fick bli hans första smeknamn. Denna förlossning tog längre tid men krystvärkarna gick snabbare denna gång. Den här gången hade jag krystvärkar i 7 min och med Leo hade jag i 10 min. Som jag känner själv så vill jag absolut inte ha dom längre. Så ont som dom värkarna gör. Helt stört. Har säkert missat lite men man kommer ju inte ihåg allt hela tiden. Men kom nog ihåg det mesta iaf. Ångrade mig iaf i slutet att jag inte tagit nån bedövning men jaa det var nog lite försent och jag klarade mig faktiskt väldigt bra utan =)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar